Utpressningsvirus – de är som tagna ur mardrömmar. Du öppnar din bärbara dator en morgon och upptäcker att alla dina dokument och bilder har krypterats eller att icke-utpressningsvirusprogram hindrar datorn från att starta. Du ser ett meddelande på dålig engelska på skärmen som kräver att du betalar en lösensumma för att dina filer eller datorn ska låsa upp. Under de senaste två åren har utpressningsvirusen ökat betydligt eftersom fler användare väljer digitala förvaringsmetoder över fysiska för viktiga dokument, bilder och annan information. Vi tar en titt på utpressningskodens historia, hur den har påverkat användare under det gångna året och vad du kan förvänta dig i framtiden.
Utpressningsvirus är en typ av skadlig programvara som är skapad för att kapa datorer ochtvinga offer att betala lösensummor för att deras filer ska låsas upp. Hackare infekterar datorn genom att uppmana dig att hämta en skadlig e-postbilaga eller besöka en kodbärande webbplats, som krypterar dina viktiga filer eller nekar åtkomst till datorn. Två huvudformer av den här skadliga programvaran är populära just nu:
Den första moderna skadliga programvaran i utpressningssyfte dök upp 2005 med Trojan.Gpcoder. Under 2015 attackerades mer än 58 procent av företagsdatorer med skadlig programvara, och Cryptolocker-attackerna fördubblades, enligt Kaspersky Lab. Låsande utpressningsvirus utgjorde cirka 20 procent av alla utpressningsvirus. Enligt Softpedia har antalet utpressningsattacker mot företag fördubblats under 2015, trots att rättsvårdande organ försöker stänga ner skapare av och servrar för utpressningskod. Populära utpressningsvirus 2015
2015 dök det upp ett antal nya typer av skadlig programvara för utpressning:
Offren undrar ofta om det skulle vara bäst att betala lösensumman för att få tillbaka alla data, och vissa personer håller med om detta. Vid 2015 års Cyber Security Summit, gav FBI:s Assistant Special Agent Joseph Bonavolonta rådet till företag som smittats av skadlig programvara att betala lösensumman. Enligt Kaspersky Labs är det här dock en dålig idé. För det första finns det ingen garanti för att cyberbrottslingarna kommer att hålla sitt ord och dekryptera dina data. För det andra, ju mer pengar de tjänar, desto troligare är det att de försöker igen. Slutligen arbetar både säkerhetsföretag och rättsvårdande organ hårt för att hitta och lägga upp giltiga dekrypteringsnycklar, så det är värt att söka på nätet efter möjliga lösningar innan man betalar något.
Det här året är absolut inte utpressningsvirusens sista år – så hur ser framtiden ut för digital utpressning? Enligt MakeUseOf finns det ett par sannolika scenarier. Fordonsbaserade utpressningsvirus är ett alternativ, eftersom forskare redan har visat att det går att kapa och ta kontroll över ett fordon i rörelse. Smart hemteknik, till exempel övervakningskameror, dörrlås och termostater är också en möjlig väg, eftersom dessa enheter kräver Wi-Fi och många är dåligt skyddade mot attacker. Det finns också risk för hälsobaserade utpressningsvirus, som riktar in sig på enheter som pacemakers, implantat eller hälsomonitorer. Det spirande Internet of Things (IoT) erbjuder en mängd anslutningsmöjligheter och har ont om säkerhetsstandarder.
Utpressningsvirus är här för att stanna. Dess form och mål kan ändras, men metoden är beprövad och känd. Om du har infekterats – försök att inte gripas av panik: Sök hjälp online, betala inte och fundera på att skaffa säkerhetsskydd i realtid för att upptäcka och sätta utpressningshot i karantän innan de låser dig ute.
Fler artiklar och länkar om utpressningsvirus