Idag hanterar vi många delar av livet på nätet, vilket har lett till att molnsäkerhetsproblemen har ökat. Databedragare och hackare har visat att det finns många svagheter i molnet och IT-avdelningar världen över arbetar nu med att kunna ligga steget före. Molnsäkerhetsproblemen har funnits sedan tidigare men har ökat i och med pandemin.
Här följer några av de främsta molnsäkerhetsproblemen:
Säkerheten i molnbaserade miljöer har varit ett problem under en längre tid. Personliga molntjänster som iCloud från Apple har tidigare varit i blåsväder men för tillfället är det företag och myndigheter som är mest utsatta för nätbrottslighet.
Även om det kan uppstå problem i maskinvara och nätverk på kontoren bidrar distansarbetet till att flera möjligheter till attacker. Alla anslutningar och komponenter behöver därför ses över och övervakas med säkert ramverk. I normala fall hinner de interna IT-avdelningarna säkerställa att alla bärbara datorer, telefoner och nätverksanslutningar är säkra.
I och med den snabba globala spridningen av covid-19 tvingades tyvärr företagen att snabbt ställa om till hemarbete. Det oplanerade distansarbetet fick i många fall baseras på ofullständiga verktygspolicyer som molnserveråtkomst. Ökad användning av molnbaserade samarbetsplattformar och behovet av virtuella mötesrum har lett till nya IT-hot.
Enligt resultaten från en Fugue-undersökning har tre av fyra arbetsgrupper som samarbetat via molnet drabbats av över tio dataproblem dagligen på grund av otillräcklig systemkonfiguration. 84 % av den tillfrågade IT-personalen var oroliga för att nätverken har blivit hackade på grund av överträdelser i lagringsutrymmen och för slappa policyer för systemåtkomst. I och med bristande manuella resurser har även den mänskliga faktorn gjort felsökningen i molnet mer problematisk.
Nätbrottslingarna har utnyttjat den ökade molntjänstanvändningen till sin fördel och angripit allt från vårdinrättningar till distansarbetstjänster. Med hål i redan befintliga säkerhetssystem blir den mänskliga faktorn ytterligare ett orosmoment för företagen. Både IT-avdelningarna och slutanvändare måste vara uppmärksamma på näthoten, vilket har lett till överarbetad personal och mindre bra beslut.
Säkerhetshoten mot molnbaserade tjänster kan delas upp på följande sätt:
Även om dagnollattacker inträffar använder många angripare enklare, välkända infiltreringssätt för att ta sig in i organisationernas molnsystem. De kan påverka molnanvändningen på följande sätt:
Under pandemin har otillräckligt konfigurerade molnsystem varit ett vanligt förekommande problem i och med att många verksamheter använder det för första gången. Molnbaserade ramverk kräver omfattande skydd för serverdelarna för att minska risken för nätattacker. Utförliga molnkonfigurationer tar tid att anpassa och många IT-avdelningar har varit tvungna att förbereda systemen under tidspress.
En Fugue-undersökning från april 2020 visade att bristen på tydliga policyer bidragit till ineffektiv hantering av näthoten. Personalen saknade även tillräckligt övervakning och satta riktlinjer för att hantera de API-uppgifter som använts för molntjänsterna. Många företag var helt enkelt inte förberedda på att behöva tillämpa dessa behörigheter och kontroller så plötsligt, och det är därför inte konstigt att IT-avdelningarna inte var tillräckligt förberedda.
Ett annat problem under övergången till distansarbete har varit bristen på stresstest. Molntjänster som används av allt från ett tiotal till flera hundra personer måste kapacitetstestas regelbundet. Annars går det inte att säkerställa systemens stabilitet, vilket kan leda till göra den annars säkra infrastrukturen icke-tillförlitlig.
Nya arbetssätt tillämpas direkt så fort de installeras och testas under användning. Arbetsbördan med att felsöka system parallellt med anpassningen har varit påtaglig för IT-avdelningarna, som inte helt oväntat har lett till att vissa överseenden kan ha gjorts. Varje sårbarhet som uppstått på grund av dessa överseenden är en chans för bedragare att komma åt systemet.
BYOD-policyer (Bring Your Own Device) har tillämpats inom vissa organisationer för att underlätta distansarbetet. Även om detta minskar kostnader för maskinvara och underhåll, skapar det säkerhetsproblem för många IT-system.
Molnsystemen blir mer sårbara för olika former av skadlig programvara i och med att personalen använder sina enheter för både arbetsrelaterade och privata saker. Inom de flesta verksamheter håller man isär datoranvändning för privat bruk med det som är arbetsrelaterat för att undvika potentiella säkerhetsrisker som finns i slutanvändarens oskyddade konton och filer.
På kontoren skyddas nätverken av brandväggar och Wi-Fi-routrarna (och i vissa fall även arbetstelefonerna) kontrolleras av IT-avdelningarna. De ser till att risken för attacker minskar genom att övervaka och uppdatera säkerhetsrutinerna och programvaran.
I och med det nya distansarbetsbehovet har många företag fått arbeta i blindo och förlita sig på datorer och telefoner som inte anpassats för distansarbete. Befintlig skadlig programvara har varit ett av orosmomenten vid användning av personliga enheter. Inaktuella operativsystem och annan programvara i enheterna ger nätbrottslingarna en möjlighet att lätt få åtkomst till systemet. Övriga enheter inom hemnätverket, som kanske tillhör familjemedlemmar, är också sårbara för skadlig programvara.
Den maskinvara som kontrollerats av IT-avdelningen inom organisationen blir sårbar när den används i oövervakade hemnätverk.
Nätbrottslingarna har varit mer aktiva än vanligt under krisen eftersom de passar på att utnyttja sårbarheter i molnsystemen för egen vinning eller för att störa driften hos företagen.
Vid nätfiske utger sig angriparna för att vara tillförlitliga personer eller instanser för att lura till sig tillgångar eller åtkomst till känslig information. Nätfiske handlar oftast om stöld av kontouppgifter eller pengar på nätet. Social manipulering är ett populärt sätt att lura till sig åtkomst till molnsystem via personal och privatpersoner.
Nätfiske med skadlig programvara handlar om att bedragaren utger sig för att vara en betrodd part för att lura offren till att öppna skadliga filer eller länkar. Personalen utsätts privat för att bedragarna ska få åtkomst till företagets lagring, databaser och andra nätverksstrukturer. När den här typen av skadlig programvara har tagit sig in kan den orsaka en massa problem eller göra dataintrång i hela verksamheten.
Brute force-attacker vid intrång i molnsystem handlar om att stulna inloggningsuppgifter används för att få åtkomst till olika tjänster. Angriparna försöker använda användarnamn- och lösenordskombinationen på flera konton. Ofta får de tag på stulna inloggningsuppgifter från befintliga kontointrång med hjälp av uppgifter som har sålts på den mörka webben. Ett flertal inloggningsförsök från olika avlägsna platser är ofta ett tecken på denna typ av aktivitet.
Vid DDoS-attacker (Distributed Denial-of-Service) överbelastas molnservern eller dess ramverk för att orsaka störningar eller inaktivera tjänsterna. Dessa kan ske i samband med botnätbaserad hot eller nätfiske där angriparna får åtkomst till systemet och använder en "armé" av fjärrdatorer för att utföra intrånget. DDoS-attacker är enkla att utföra och kan orsaka stora driftstörningar för offret, vilket gör denna typ av attack väldigt populär. Företag där infrastrukturen har stressats fram för att kunna användas i molnet är extra sårbara för dessa typer av attacker.
Molnsäkerhet handlar som ett par huvudsakliga områden. Datakryptering är en de större faktorerna. Med hjälp av kryptering gör du det i princip omöjligt för obehöriga att få åtkomst till dina data utan rätt krypteringskod. Här följer några tips:
I privata hemnätverk bör du göra följande:
Tänk på följande vid övervakning av små och medelstora företag (SMB):
Tackla molnstjänstutmaningarna med hjälp heltäckande säkerhetsverktyg- och metoder. Här följer några tips på hur du skyddar dina molntjänster, oavsett om det gäller för verksamheter eller privat bruk.
Relaterade produkter:
Relaterade artiklar: